Gråter och deppi..men tyck inte synd om mig!!

Usch usch och blää vad jobbigt..
Orkar inte berätta men sammtidigt hade det ju varit skönt...
Som vissa vet som läser min blogg var jag med om en stor olycka på motorvägen den 21 februari efter olyckan har jag fått en skada i ryggen som gör fruktansvärt ont och fått deppressioner... just nu i skolan läser vi om kris och trauma och detta är ju jätte jobbigt för mig. Att behöva läsa och skriva om något sådant som man befinner sig i. Många tror att en olycka bara är en liten olycka, med det är så mycket mer. Det finns så mycket som har ändrats för mig..jag känner ingen större vilja till saker och ting längre, de som betydde mkt innan betyder inte så mkt längre...känns som jag bara finns, jag finns i ett litet hörn med alla dessa jobbiga tankar och smärtor jag känner efter olyckan.

jag vet att många inte förstår, de vet jag. Ingen kan sätta sig in i en sådan situation om man inte själv varit med om det och många som läser detta nu tror säkert att jag skriver för att ni ska tycka synd om mig. Men nej nej nej, vad hjälper de? inte ett skit! Jag skriver för att det inte är bra för mig att hålla allt detta inom sig, när jag är ensam hemma och gråter så måste jag bara berätta, så är det helt enkelt!

så tyck inte synd om mig, för de hjälper ändå inte att glömma...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0